Världen är full av saker som jag inte kan. Jag har aldrig haft en riktig talang så som att sjunga, dansa, spela musik eller agera. Jag kan rita. Hyfsat. Om jag får god tid på mig och får vara i fred. Inte mycket att hänga i julgranen med andra ord. Det är sällan den talanger ger något heller, det finns inget "Idol" för mig, inget "hell's kitchen", "Project runway" eller "shear genius" (ser jag för mycket på reality TV?)
Iallafall, förlaget Natur&Kultur utannonserar en tävling för illustratörer och vi blir i skolan uppmanade att göra bidrag till denna på lektionstid. Det finns gott om tid, bidragen ska vara inne först i Januari och de kräver bara 3 färdiga bilder + omslag och skisser. I potten ligger 20 000kr + eventuella royalties och självklart publiciteten. I ett par timmar innan jag läst de tre texter som förlaget erbjuder hinner jag vara i extas. Illustrationerna är till barnböcker och hjärnan går direkt på Grim och Andersen och jag låter till och med tankarna och förhoppningarna vandra åt Burton och Gaiman hållet. Ni får ursäkta min lite äckliga övertro på migsjälv (den har en tendens att dyka upp i sådana här sammanhang, jag vet inte varför) när jag säger att jag trodde jag hade det hela, som engelsmännen säger, in the bag. Så läser jag texterna och... Jag kan inte göra det. Det är inte sagor, de är trams. Menlöst trams, kiss och bajs humor och jag blir bara så trött. Jag vill, och tänker mest troligt, inte göra det länge. Min måttlighet räcker inte till.
Iallafall, förlaget Natur&Kultur utannonserar en tävling för illustratörer och vi blir i skolan uppmanade att göra bidrag till denna på lektionstid. Det finns gott om tid, bidragen ska vara inne först i Januari och de kräver bara 3 färdiga bilder + omslag och skisser. I potten ligger 20 000kr + eventuella royalties och självklart publiciteten. I ett par timmar innan jag läst de tre texter som förlaget erbjuder hinner jag vara i extas. Illustrationerna är till barnböcker och hjärnan går direkt på Grim och Andersen och jag låter till och med tankarna och förhoppningarna vandra åt Burton och Gaiman hållet. Ni får ursäkta min lite äckliga övertro på migsjälv (den har en tendens att dyka upp i sådana här sammanhang, jag vet inte varför) när jag säger att jag trodde jag hade det hela, som engelsmännen säger, in the bag. Så läser jag texterna och... Jag kan inte göra det. Det är inte sagor, de är trams. Menlöst trams, kiss och bajs humor och jag blir bara så trött. Jag vill, och tänker mest troligt, inte göra det länge. Min måttlighet räcker inte till.Translation:
A long entery about not that much to be honest. I don't really have a talent, I'm not really exeptional at anything although I wish I was. In school we where incouraged to participate in an illustration contest. A Swedish publication company are searching for illustrations for three different kids books. The price is 20 000 Swedish kronor and at first I thought this was right up my alley. My immediate association is naturaly fairy tales, something that suits my style well, so I though that I could do it, that I could win. However, when I read the texts I realised how wrong I was. Todays childrens books are, apparently, about poop. I just can't deal with that.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar