Sunshine city

Jag befann mig i ett stadium av panik igår när jag inbillad mig att jag råkat kasta ut mitt kort till korläsaren till dörren, så istället för att göra sånt som man vanligtvis gör så som att äta och sova så rotade jag runt i rummet och försökte vänta ut allt folk i sällskapsrummet för en chans att ostört rota i soporna i köket. Det kostar 15000 yen att få ett nytt kort så jag var beredd att kasta min värdighet genom fönstret. Såklart var inte så fallet, managern Fujita-san hade hittat mitt kort som jag hade lämnat det vid receptionen när jag kom in i fredags och ingen skada skedd. Jag firarde med att åka till Ikebukuros Sunshine City och gå på deras akvarium och äta havssalts glass. Jag kunde inte heller låta bli att köpa med mig ett par mobil straps från souvernir shoppen eftersom jag är så Sälskapssjuk.

Translation: I thought I had lost my keycard to the place where I live so yesterday I was in total panic. It would have cost me 15000 yen to get a new one but it turns out the manager found it at the reception desk where I must have left it friday night. All well that ends well, to celebrate I went to Ikebukuros Sunshine City to look at the fishies and eat sea salt icecream.