torsdag 1 oktober 2009

Tokyo, dag två, tankar om...

DK house matsudo:
Maria påstod sig se fram emot mitt bortskämda gnäll om hur trångt och smuttsigt det är att bo i studentkorridor så låt mig dela mina tankar om min nuvarande levnadssituation. Ytan är inredd mycket spartanskt med en säng, en öppen halv garderob (minikyl i andra halvan) och ett skrivbord. Jag har inget trådlöst internett och har ännu inte funnit en LAN kabel. Tills tidigare i eftermiddags har jag sprungit två våningar ner för att gå på toaletten men fann att vi faktiskt har toalett och handfat även på min våning. På ingången till dushrummet finns det en lapp som ombeder gästerna att inte bajsa i dushen. Det finns såvitt jag vet fem till svenskar på boendet.

Tokyo:
Luftfuktigheten tycks bitvis driva Ylva lätt vansinnig men jag tycker inte att det är så illa som jag trott att det skulle vara. Metron är begripligare än jag vågat hoppas på men väldigt dyr och jag har fortfarande inte lyckats förstå vad för slags kort som är bäst och mest ekonomiskt.

Skolan:
Jag har min första skoldag i morgon, med inplaceringstest i Takadanobaba. Jag är sjukt nervös, jag hoppas allt löser sig med skolan eftersom det är det största orosmolnet just nu, om jag bara kan hänga med i lektionernas nivå och tempo så kommer det att bli skönt med lite struktur i vardagen igen. Ylvas schema ser livsfarligt ut och jag har en knut i magen.

Translation: My thoughts after the second day in tokyo.
DK Matsudo house (my home):
My friends where looking forward to hearing my spoiled ass whine about living in a dormitory so here are my thoughts. The room is small, I have no internet, it took me almost two days to find the bathroom on my floor and there is a sign on the shower room door asking guests not to shit in the shower.

Tokyo:
I can handle the heat but the metro passes still confuse me.

School:
Tomorrow is first day of school and I have a placement test, I don't feel redy and I have serious butterflies! If I only can keep up with the class then I think I will be fine but what if I can't?

4 kommentarer:

Sara sa...

det kommer bli fint ska du se älskling <3
att bo spartanskt kan vara en skön kontrast, plötsligt uppskattar man det man redan har mer.

rusty sa...

Haha, åh nej! Du bor i matsudo! I princip -alla- pojkar som gick på min skola i Tokyo bodde där första tiden, men alla flyttade därifrån så småningom (förutom animenördarna). Och de där guesthouse-grejerna är ju verkligen inte fräsha, nej. Jag bodde i lägenhet (3 olika) under tiden jag bodde i Tokyo. Det blir litet dyrare, men det är värt det, i mitt tycke. Jag skulle bli galen av att bo i den där ytan till rum som du bor i (jag har vistats en kväll i ett sådant rum, och det räckerrr).
När det gäller resor, så borde du köpa ett månadskort. Lätt det billigaste sättet att resa, även om klumpsumman känns litet saftig.
Det blir som så att du kommer att få välja en destination, tex stationen tillochmed takadanobaba (om det nu är där du kommer gå i skolan i fortsättningen), och då får du åka hur mkt som helst mellan de stationerna. Resten får du betala lösbiljetter för. Det är det billigaste alternativet iaf. Eller gå. Heh.

Ska du gå på ISI? Isådanafall så får du säga hej till min gamla skola och underbara lärare.

rusty sa...

Stationen där du bor, tillochmed takadanobaba* skulle det vara.

Maria ♥ sa...

+1 på Saras kommentar. Det spartanska livet gör en ödmjuk. ;) Det kommer bli finfint. Dessutom ska du ju inte bo på det där stället så värst länge till, eller hur?