Människan är en fantastisk maskin, det är helt surealistiskt hur snabbt man vänjer sig, hur snabbt man blir avtrubbad. Igår hade jag ingenting att göra så jag åkte till Shinjuku och promenerade runt, fönstershoppade på
Maruione JR och köpte en ny skolväska från Angelic Pretty. När blev dethär livet min vardag? Jag antar att det bara är bevis på att man faktiskt aldrig kan leva sina drömmar då de ligger i deras definition att vara ouppnåeliga.
Translation:Humans are quite formidable in ther way of adapting. Yesterday I was feeling bored so I went to Shinjuku and walked around, did some window shopping in Maruione JR and bought a new Angelic Pretty school bag. When did this become my everyday life? I guess it's just a testament to the fact that you can never acctually live your dreams because they are, by definition, unattainable.
Inlägg
2 kommentarer:
men är det inte skönt att du har vant dig då? är det inte en rolig grej att du har börjat känna dig så pass hemma att du kan göra sånt?
sorgligt men sant. Fast jag trori och för sig att det handlar om hur en formulerar sin vardag, både inför sig själv och andra. En får jobba för att leva i sina drömmar, typ!
Skicka en kommentar