Söndags tankar

När jag var liten...

...hade jag kaskader av svart hår som böljade ner för axlarna och rökhosta.
...skrattade barnen i skolan åt att jag inte pratade som dem.
...ville jag dö i mina sönderklottrade blåa Converse.
...var det viktigaste med musik att ingen annan någonsin hade hört den förut.
...blev jag sjuk och självcentrerad.
...spelade en förälskade poppojke kärlekssånger på en felstämd gitarr och sjöng med målbrottssprucken röst.
...frös jag alltid om vintern i min vintage fjällräven parka och minikjolar.
...trodde jag inte på ett liv efter tjugofem.
...drömde jag om det perfekt hår, som en legogubbe, med en lugg som aldrig delar sig.